Eftersök på vildsvin utan hund

Metod för effektivt eftersök på vildsvin

Rubriken “Eftersök på vildsvin utan hund” kan säkert få någon jägare att sätta kaffet i halsen.

Många utgår ifrån att man måste ha hund vid eftersök på vildsvin. Det är inte så underligt. I stort sett alla artiklar och jaktfilmer visar just vildsvinseftersök med hund.

Vi har länge tänkt skiva denna artikel men det har alltid kommit något i mellan. Nu känns denna metodik för eftersök på vildsvin mer aktuellt än någonsin.

Bakgrund till eftersök på vildsvin

“Öka jakttrycket” är ledorden i den ny nationella förvaltningsplanen för vildsvin 2020-2025.

Mer och effektivare drevjakten på vildsvin kan säkert bidra till ökat jakttryck i viss mån. Dock är det skäligt att tro att det ökade jakttrycket i allt väsentlig måste skapas utöver drevjakten.

Redan idag skjuts 54% av vildsvinen på åteljakt enligt den enkät som presenteras i förvaltningsplanen. Detta trots att man enligt den gamla förvaltningsplanen ville freda åtlarna under grödosäsongen i tron att vildsvinen då skulle stanna i skogen. Något vi aldrig hade någon större tilltro till, och vilket man nu reviderat i den nya nationella förvaltningsplanen.

Ska man minska skadorna på jordbruksgrödor räcker det inte att tro att vildsvinen stannar i skogen och sedan börja jaga när grödor redan är midjehöga och förstörda.

Att förvalta en vildsvinsstam är en kontinuerlig process som kräver fortlöpande insatser under vår och sommar när nya grupper av vildsvin rör sig in på jaktmarken.

Man måste på enklaste sätt bedriva jakten där vildsvinen är. Om det sedan sker genom åteljakt eller andra former av smyg-/vakjakt spelar mindre roll.

Detta understöds vidare av regeringens beslut att tillåta vapenmonterade belysning från mars 2019. En åtgärd för att förenkla och effektivisera vildsvinsjakten.

Eftersom vildsvin av naturen är nattaktiva, är det egentligen då de ska jagas. Svensk vildsvinsförvaltning går nu in i en fas där alla former av åtel-/vak-/smygjakt förväntas öka. Jaktformer där hund inte är fullt lika lättillgänglig som vid drevjakt.

Därför publicerar vi nu “Eftersök på vildsvin utan hund”.

Med denna artikel hoppas vi även glädja många erfarna hundförare från de delar av Sverige där vildsvinjakt redan nu är omfattande året-runt verksamhet.

Det är varken rimligt eller realistiskt att hårt prövade hundförare natt efter natt ska behöva rycka ut på eftersök med hund när det varken behövs eller är etiskt/jägarmässigt/juridiskt motiverat.

Vad säger lagen om eftersök på vildsvin

Enligt Jaktlagen (JL) och Jaktförordningen (JF) gäller vid eftersök på vildsvin:

• (JL) 28 § Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret ska kunna spåras upp och avlivas.
• (JF) 17 § Vid jakt efter...... vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.

Risker vid eftersök på vildsvin

Det pratas mycket om risker vid eftersök på vildsvin.

Själva riskbedömningen måste den enskilde själv göra.

Däremot ska risk och konsekvensbedömning göras innan man ger sig ut och jagar vildsvin. När man väl tagit skottet måste man utan dröjsmål ta konsekvensen av sitt agerande.

Skadestatistiken visar att i stort sett alla vildsvinsincidenter föregås av (för) närgånget hundarbete, så det är inte så att eftersök med hund per automatik är säkrare.

Eftersök på vildsvin vs skadeskjutning

Det är lätt att dra den förhastade slutsatsen att “det enklaste sättet att undvika eftersök är att inte skadeskjuta vildsvin alls”. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt.

Vildsvin är hårdskjutna. Även vid skolboksmässig hjärt-/lungträff är det mycket vanligt att vildsvinet förflyttar sig tillräckligt långt från skottplatsen för att det ska krävas någon form av eftersök.

Att vildsvinen är nattaktiva och gärna rör sig nära skydd ökar också sannolikheten för att de ska hamna utom synhåll även vid relativt kort förflyttning från skottplatsen.

Genom att skjuta i det nedre främre träffområdet ökar chansen att vildsvinet blir på platsen. Detta eftersom skador på den bortre bogen i bästa fall slår omkull vildsvinet så att det sista tjurruset blir med benen i luften.

Sammantaget krävs oftare spårarbete och eftersök vid vildsvinsjakt än vad de flesta jägare är vana vid från annat storvilt.

Eftersök på vildsvin utan hund riktar sig till jägare som gör bedömningen att de fått till en bra träff men trots det befarar eller konstaterar att vildsvinet gått från skottplatsen. Ett mycket vanligt scenario.

Observera dock att i de fall man vet med sig eller befarar att skottet tog dåligt är det däremot både befogat och skäligt att utan dröjsmål påkalla hund som ska finnas tillgänglig för eftersök. Dessutom fattar två personer normalt bättre beslut än en, så även ur det perspektivet är det bra att ta hjälp direkt i svåra lägen.

Utrustning för eftersök på vildsvin

Utöver vapen rekommenderas följande utrustning:

• Jaktkikare (7X50 eller åtminstone 8X42) för effektivt spaning nattetid
• Pannlampa för jägare - Ger allmänbelysning och visar var man är om någon kommer för att hjälpa till (säkerhetsaspekt).
• Eftersökslampa med vitt ljus - Totalt två stycken. En vapenmonterad. En handhållen för att inte vifta med vapnet i farliga riktningar i det inledande eftersöksarbetet.
• Jaktkniv - För jaktgöromål samt avfångst i de lägen då kulfång eller andra omständigheter inte medger avfångst med jaktvapnet.

Vitt ljus krävs vid eftersök för att kunna hitta och följa blodspår. Helst en riktig eftersökslampa speciellt anpassat för ändamålet. Grönt ljus kan vara användbart i andra sammanhang men inte för eftersök. Grönt ljus gör blodet till svarta prickar som är omöjliga att följa. Dessutom gör grönt ljus det svårare att skilja hunden från vildsvinet i snabba trängda lägen. Så även ur ett säkerhetsperspektiv skall grönt ljus undvikas vid eftersök.

Köp utrustningen du behöver för ditt eftersök på vildsvin här på jaktkit.

Metodik för eftersök på vildsvin utan hund

Kalmar län har länge haft ett välmående vildsvinsbestånd. Över tiden har de lokala jägarna blivit bättre och effektivare i både jakt och eftersök på vildsvin.

Under de 9 år vi jagat vildsvin har vi lärt oss mycket matnyttigt från de mer erfarna vildsvinsjägarna, både vad gäller jakt och eftersök.

Drevjakt på vildsvin tycker de flesta är både trevligt och socialt.

När det gäller vak-/smygjakt nattetid finns det däremot två läger, de som verkligen kommer i sina rätta element och de som tycker att det är ett ganska olustigt tidsfördriv.

Eftersök på vildsvin utan hund är en guide för den förstnämnda gruppen, alla ni som känner en härlig vildskärpa när det börjar knaka i den mörka skogen.

Detta är den metod för eftersök på vildsvin som vi själva använder och förfinat genom åren.

Normalt hittar man vildsvinet på väl under en timme med denna metod. Snabbare än om man ska väcka en yrvaken hundförare som först ska ta sig ut till jaktmarken, och därefter i allt väsentlig genomföra samma metod, fast med hund. Således uppfyller metodiken väl både 28 § Jaktlagen och 17 § Jaktförordningen.

Håll till godo.

1) STOP - 10 minuters regeln

Stanna, Tänk, Orientera & Planera

Du har precis skjutit på ett vildsvin. Det var en ganska stor ensam gris. Din bedömning är att det var en galt och att skottet tog bra. Det rasslade till i buskarna efter skottet men nu är det tyst och mörkt. Du är fortfarande lite upprymd efter smällen och mynningsflamman. När du lyser av området runt skottplatsen, från skjutplatsen, ser du inte vildsvinet.

Stanna 10 minuter

Det finns ingen anledning att göra förhastade oöverlagda handlingar medan adrenalinet rusar i kroppen. Avsätt i stället 10 minuter för att strukturera eftersöket.

Här är några av de saker du bör göra:

1. Säkerhetskoll - Dubbelkolla att du inte sitter med osäkrat vapen och patron i loppet.
2. Fastställ skottplatsen och skapa en tydlig referenspunkt (sten, träd, buske, höjd, sänka etc) så att du kan lokalisera platsen även senare. Markera även din egen skjutplats om den inte är uppenbar.
3. Meddela dig - Om någon av dina jaktkamrater är ute och jaga ring eller skicka meddelande att du har skjutit och avlägg lägesrapport.
4. Flyktväg - Såg du i vilken riktning grisen sprang efter skott? (Ofta är första sprången i “färdriktningen” och eller tillbaka i ingångsspåret. Så båda dessa bör memoreras innan skott)
5. Iordningställ utrustningen - Fixa till pannlampa och dubbelkolla eftersökslamporna. Förstärk eller minska klädsel efter behov.
6. Meddela eventuell jaktkompis att du påbörjar eftersök (det är alltid roligare att vara 2, men vartefter man blir varm i kläderna gör man ofta åtminstone det initiala arbetet själv).

Varför vänta i 10 minuter? Är det inte onödigt plågeri? Nej. Om djuret är korrekt skjutet så är 10 minuter tillräckligt för att det ska få dö i lugn och ro och tillräckligt för att inte utsätta dig själv för onödig risk.

Om djuret däremot är skadeskjutet så är det i chock med reducerad smärta under första stunden. Då vill man att djuret så fort som möjligt ska känna sig trygg nog att ta sårlega. Om inte förr så brukar detta även få igång en ordentlig blödning. Ju långsammare vildsvinet rör sig ju tätare blir blodspåren. Att direkt ta upp jakten riskera att forcera flykten vilket i stället förlänger lidandet då eftersöket försvåras och förlängs.

2) Hitta och undersök skottplatsen

Gör en noggrann avsökning av omgivningen från skjutplatsen. Använd handhållen eftersökslampa för att inte vifta med vapnet i oönskade riktningar. I bland har man tur att vildsvinet ligger i en slänt, åkerkant eller på en höjd där man ser det. Det hör dock till ovanligheterna. Även på åkrar brukar de lyckas hitta någon sänka där de inte går att se.

Situationen och terrängen bestämmer i vilket skede av eftersöket du behöver ha förhöjd vapenberedskap. Självklart finns det ingen anledning att fara rund med bössa i högsta hugg på en vall där du ser över hela ytan. Samtidigt som förhöjd vapenberedskap mycket väl kan vara befogat när man rör sig i hög spannmål eller dikeskanter.

Gå mot skottplatsen. Om du är osäker rör dig mycket sakta för att säkerställa att du inte trampar på något blodspår. Trampar du ner ett blodsslag så är det i värsta fall förlorar (på just det stället). Att råka trampa ner ett blodspår har ingen betydelse för en hunds förmåga att senare följa spåret. Dock har det betydelse för din förmåga att följa spåret. Dessutom har det betydelse för hundföraren eftersom varje synligt blodspår hjälper hundföraren att verifiera att hunden verkligen arbetar på rätt spår.

Lys hela tiden och var även vaksam på om du ser vildsvinsspår eftersom det kan ge en indikation om riktning.

Hittar du skottplatsen är det bra. Då kan du i bästa fall få bekräftelse på om det var en bra träff. Vid rörlig pyrschjakt kan det vara svårt att hitta den exakt skottplatsen och då får man i stället göra ett spårsök.

3) Spårsök - vid eftersök på vildsvin utan hund

Om man inte hittar skottplatsen så får man i stället övergå i spårsök. Förenklat innebär det att man långsamt och systematiskt söker av området runt den estimerade skottplatsen till det först blodspåret upptäcks.

Grundregeln är att försöka röra sig tvärsgående i förhållande till den bedömda flyktvägen. Detta görs metodiskt i slag tills man hittar de första blodspåren.

Mer specifika tillvägagångssätt beror av terrängen:

• I spannmål - Om vildsvinet är påskjutet i spannmål brukar man ganska snart hitta blodspår på spannmålet i bukhöjd. Om möjligt följ ett sprutspår som du tror att det skadade vildvinet har korsat. Blodspår syns tydligt i t ex vete med vitt ljus.
• På vall - Är vildsvinet påskjutet på en vall (t ex klöveräng) kan det vara mycket svårt att hitta skottplatsen. Dessutom syns blodspåren sämre. Då kan det vara bättre att fokusera på ingångsspåret, runt grindhål och närliggande diken. I sista hand söka av hela kanten längs fältet eftersom det i stort sett alltid blir spår när den skadade grisen skrapar i den högre vegetationen runt fältet.
• I skog - Vid purschjakt i skog är skotthållen ofta kortare och referensobjekten fler vilket gör att man normalt hitta skottplatsen eller de första blodspåren utan större metodik.

4) Blodspårning- vid eftersök på vildsvin utan hund

I det här skedet om inte förr kan det bli aktuellt med förhöjd vapenberedskap.

När man väl hittat det första blodspåret är metodiken väldigt enkel. TAPPA ALDRIG BLODSPÅRET. Praktiskt innebär det att du inte rör fötterna förrän du hittar nästa. I bland krävs det att man lyser i olika vinklar och går ner på huk för att komma i rätt vinkel. RÖR DOCK INTE FÖTTERNA förrän nästa spår är hittat. Trampa aldrig i blodspåren, om du senare behöver använda hund. Det har ingen betydelse för hunden, men för hundföraren. Så rör man sig successivt och metodiskt framåt.

Det är närmast omöjligt att misslyckas om man arbetar metodiskt enligt denna modell.

Är man två fokuserar den ene på spårandet medan den andre går precis bakom och håller uppsikt.

Ofta hittas blodspåren på småbuskar i bukhöjd. Det är också vanligt att påskjutna vildsvinen vilar eller skrapar sig mot trädstammar och större stenar. Skadade vildsvin väljer gärna de tätaste buskagen, så börja med att söka/lysa av den närmaste tätningen.

Dessutom brukar spåren öka successivt vilket väsentligt förenklar spårarbetet ju längre det fortlider. Om det beror på ökad blödning, lägre hastighet eller båda är oklart.

Arbetar man enligt denna stillsamma metodik har man också större möjlighet att höra när man närmar sig ett skadat vildsvin.

Så länge spåret fortgår i en någorlunda rät linje är det normalt inga större konstigheter. Däremot är det sunt att vara lite mer uppmärksam om/när spåret börjar vika av eftersom vildsvinets försvar är att gå in i metkrok. Då gör de en cirkelrörelse för att kunna möta hotet genom en attack bakifrån eller från sidan.

5) Avfångst vid eftersök på vildsvin

Är vildsvinet i rörelse när man upptäcker det är det lämpligt att utan dröjsmål avfånga det på enklaste sätt.

Om vildsvinet redan ligger och man är osäker på livskraften kan det vara lämpligt att göra en cirkelformad omfattning i vinden för eventuell avfångst. Speciellt galtar lägger sig i stort sett alltid med trynet mot en så det är onödigt att klampa rakt fram.

Avfångst sker företrädelsevis med det ursprungliga jaktvapnet. Vid bristande kulfång eller risk för rikoschett kan man nödgas använda jaktkniv för avfångst. Stick jaktkniven så djupt det går något bakom och ca 7-10 cm nedanför örat. snitta sedan med full kraft rakt ut mot halsens undersida. Tar det emot när du sticker in kniven är det ryggraden och du ligger då något högt, fullfölj snittet med tryck tills du får in hela knivbladet och fullfölj sedan enligt tidigare.

Efter avfångst är det bara att ta alla käcka Instagram-bilder och dra ut vildsvinet samma väg du kom.

Slutsatser eftersök utan hund

Denna metod för eftersök på vildsvin utan hund har hittills alltid fungerat i de fall blodspår hittats. Vid ett fåtal tillfällen har blodspår inte hittats och då har hund tillkallats (väl inom ramen för de 2 timmar som lagen kräver). I dessa fall har inte heller hunden hittat något trots omfattande sök. Vilket tyvärr mest tyder på bom.

Tänk om du i alla fall behöver påkalla hund och du förstört spåren genom att påbörja denna metodik? Du behöver inte vara orolig. Både erfarenheter från hundtjänst i försvaret och faktiska iakttagelser under drevjakt har visat att en “hund som är särskilt tränad för spårning....” enligt vad lagen kräver inte går att lura och är fullständigt likgiltiga för om någon har klafsa runt i spåret på alla tänkbara sätt. Du kan aldrig lura hunden, däremot kan du förvilla och göra hundföraren osäker. Så därför bör du undvika att klampa i blodspår för att förenkla för hundföraren att säkerställa att hunden verkligen är på spåret. Men även det ska man inte överdriva. Är hunden spårnoga kommer ni hitta många spår på vägen så även om något enstaka är nedtrampat har det ingen betydelse. Går hunden mer i vind följer den ändå inte direkt i blodspåret så då spelar det ändå inte någon större roll.

Med den här metodiken besparar du din hundförare många onödiga utryckningar och har favörerna i reserv tills de gånger du klantat till det vid skottet och hunden verkligen behövs. Dessutom hittar du normalt vildsvinet snabbare med denna metod än om du först ska vänta på att hundförare ska hinna komma på plats.

Diskutera gärna igenom med hundförare och övriga i jaktlaget så att ni hittar en bra balans. Hundförare kan vilja komma ut då och då även på enklare spår för att hålla befintlig spårhund i form eller träna en yngre.

Kör så det ryker.

Välkommen till vår värld!

Magnus Collin - jaktkit